Q: Har du alltid vetat att du skulle ägna dig åt konst och hur såg din barndom ut?

A: Jag var inte den typen av barn som ständigt ritade när jag växte upp. Min barndom handlade mer om att spela fiol och sjunga i kör. Något jag mer eller mindre tvingades till och liksom lärde mig att tycka om men aldrig kände mig särskilt stark för. Jag började måla mycket när jag var runt 15 år och det var också då min dröm om att bli konstnär eller illustratör vaknade.

Q: Om du skulle byta väg (till något annat än konst) idag, vart skulle du då ta vägen?

A: Fan, ingen aning! Arbeta med kvinnor och barn, barnmorska kanske? Men jag skulle inte klara utbildningen, så jag måste säga något annat. Jag tror att jag skulle vara bra på att arbeta med välgörenhet. Eller starta ett eget galleri för att främja andra konstnärer.

Q: Finns det några ritualer du har när du arbetar?

A: Först måste jag se till att jag har många målade dukar att bygga vidare på. Och sedan måste jag ha många former i olika stilar, former och färger att välja mellan. Steg tre är att flytta runt mina former och prova färgkombinationer på dukarna tills jag hittar de perfekta kompositionerna. Och jag arbetar alltid med flera motiv samtidigt, det gäller att vara effektiv, som du vet.

Q: Berätta om några av höjdpunkterna i din konstkarriär så här långt.

A: Att ställa ut på Lilla Baren på Riche när jag fortfarande studerade och inte var någon i konstvärlden var stort för mig. Det var 2015 och jag är så tacksam för den möjligheten. Att göra min första barnbok förra året var speciellt för mig eftersom jag har drömt om det i 20 år. Och när stylisten Marie Olsson Nylander kontaktade mig och ville köpa några målningar till sitt Palazzo Cirillo på Sicilien var det något jag inte ens kunde föreställa mig skulle kunna hända.

Q: Har du någonsin känt dig konstnärligt fast? Om så är fallet, hur arbetade du dig igenom det?

A: Det gör jag faktiskt nu och jag har haft den här känslan många gånger tidigare. Hittills har jag inte riktigt haft tid att stanna upp och fundera mer på det. När det finns arbete som måste göras finns det ingen tid för kris. Men jag längtar efter att ta en paus, gå igenom skiten och komma tillbaka starkare. Jag tror att jag skulle älska att ha en mentor, jag måste bara hitta en.

Q: Finns det några konstnärer eller andra som du inspireras av just nu?

A: Jag har många konstnärer som jag älskar och beundrar men ingen som inspirerar mig just nu. Jag är lite vilsen och känner mig känslig för intryck just nu, jag blir bara stressad om jag tittar på hur bra alla andra är..

Q: Om du plötsligt fick obegränsat med pengar, vad skulle du göra med dem? Skulle det förändra ditt vardagsliv mycket?

A: Först skulle jag få panik och känna att jag hade ett enormt ansvar för att göra rätt saker. Jag skulle inte berätta för någon i början. Nummer ett skulle vara att rädda världen!!?! Ingen aning hur, men jag antar att pengar löser saker... Låter supernaivt jag vet, men det är vad jag tänker på. Sedan skulle jag ifrågasätta min egen vardag, och jag är ganska säker på att jag skulle komma fram till att jag vill fortsätta att arbeta med konst lika hårt som jag gör idag. Och en sak jag skulle göra redan samma dag är att äntligen köpa ett hus vid havet till oss!

Följ @emiliailke på Instagram